Dag o Natt
Nätterna är långa nu..
Längre än de borde..
Sedan vi föll isär har ingenting riktigt varit rätt, men sen träffade jag honom och allt började falla på plats igen,
ändå känns det som om någonting inte står rätt till, vi var visserligen inte menade för varandra det sa alla redan från början..
Så egentligen är det inget att sörja nu när vi båda har gått åt vårat eget håll, och kanske fått det som vi faktiskt behövde,
Du, ett lugnare liv än vad du kunde få med mig, där du kan fokusera på dina studier och inte på en flickvän som städnigt behöver stöd.
Jag, det liv jag hade innan dig, ett liv som egentligen inte finns utan bara är, inga riktiga mål finns, för det är ändå ingen som kommer att nå dom, och har man tur har man mat på bordet månaden ut..
Vi fick kanske båda vad vi vill ha..
Men jag måste säga att det va trevligt att få se hur livet på andra sidan såg ut.
Det börjar närma sig den tiden på året nu ..
Det börjar komma till min insikt att jag måste ge mig in i skiten en gång till..
Jag har försökt minst 5 ggr nu tror jag med nya tag varje gång men varje gång har det gått åt helt jävla fel håll.. åt helvette helt enkelt.
Jag vet att jag tjatar om det varje gång men det känns bara så lönslöst att försöka när det på ett eller annat vis alltid fuckar upp sig iaf..
Inget att gräva ner sig i nu .. nej egentligen inte, men jag har försökt sluta gräva ner mig i saker och ting som egentligen inte betyder så mycket.. men det här betyder mycket och kommer alltid att göra ..
Ska man behöva känna såhär?
Ska man verkligen behöva torka tårar fortfarande?
Längre än de borde..
Sedan vi föll isär har ingenting riktigt varit rätt, men sen träffade jag honom och allt började falla på plats igen,
ändå känns det som om någonting inte står rätt till, vi var visserligen inte menade för varandra det sa alla redan från början..
Så egentligen är det inget att sörja nu när vi båda har gått åt vårat eget håll, och kanske fått det som vi faktiskt behövde,
Du, ett lugnare liv än vad du kunde få med mig, där du kan fokusera på dina studier och inte på en flickvän som städnigt behöver stöd.
Jag, det liv jag hade innan dig, ett liv som egentligen inte finns utan bara är, inga riktiga mål finns, för det är ändå ingen som kommer att nå dom, och har man tur har man mat på bordet månaden ut..
Vi fick kanske båda vad vi vill ha..
Men jag måste säga att det va trevligt att få se hur livet på andra sidan såg ut.
Det börjar närma sig den tiden på året nu ..
Det börjar komma till min insikt att jag måste ge mig in i skiten en gång till..
Jag har försökt minst 5 ggr nu tror jag med nya tag varje gång men varje gång har det gått åt helt jävla fel håll.. åt helvette helt enkelt.
Jag vet att jag tjatar om det varje gång men det känns bara så lönslöst att försöka när det på ett eller annat vis alltid fuckar upp sig iaf..
Inget att gräva ner sig i nu .. nej egentligen inte, men jag har försökt sluta gräva ner mig i saker och ting som egentligen inte betyder så mycket.. men det här betyder mycket och kommer alltid att göra ..
Ska man behöva känna såhär?
Ska man verkligen behöva torka tårar fortfarande?
